När man som jag arbetar i förlagsbranschen, stöter man på en hel del bra texter.
Sånt inspirerar.
Så pass – faktiskt – att jag börjat skriva på en alldeles egen diktsamling.
Spännande, eller hur?
Diktsamlingen ska heta "Med röven och en krita".
Mina främsta inspirationskällor har varit Werner Aspenström och Ingela Pling Forsman.
Den första dikten heter kakfatet och är en allegori över Paul Verlanines sökande efter eteriska stämningar där han satt fattig och nergången på Paris caféer vid 1800-talets slut.
Kakfatet.
Drömmarna drömmer
om mjukare fyllning.
Bullarna ringlar
som ormar i knyten.
Finska pinnar
pinnar längst kanten.
Har du fem gör du handske
av vanten.
Muffinsarna muffsar
som hundar kring faten.
Ingen får äta
så nära på maten.
– Där blev ett rim,
hoppsan sa Stina.
Rimma är svårt,
snart börjar jag grina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar