Jag tycker vårt vardagsrum ser ut som ett sjukhem.
Vitt, vitt, vitt.
Och några gröna kuddar.
Jag köpte en liten ljuslykta på en loppis i helgen.
För att pigga upp.
Nu står den bredvid platt-teven.
Och skäms.
För i tiden behövde man aldrig bekymra sig om vitt, vitt, vitt.
Då var allt brunt och murrigt.
En video var stor som en tvättmaskin (och lät ungefär lika mycket).
I videoaffären fanns det sju filmer att välja mellan.
Alla lika dåliga.
Alla vuxna rökte inomhus.
Och hade kavaj på sig.
Kvinnorna vek upp luggen med en platt-tång.
Man gav sig inte förrän luggen såg ut som en stekt banan.
På den tiden kunde man till och med ha polotröja under blusen.
Och en lång halskedja som hängde ut.
Egentligen gjorde det inget att videofilmerna var dåliga.
Att titta på varandra var ju värsta skräckisen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar