Nu har jag ritat igen.
Se så fint det blev.
Bilden föreställer mig i mina nya solglasögon.
Notera de små bladen som sticker ut här och där.
Minns inte riktigt varför jag ritade dit dem.
Antingen var det för att göra det fint eller så kom jag ihåg alla gånger jag somnade i buskage hemma i Trollhättan.
På den tiden jag var lite yngre.
Och trodde att det hette kvarting för att man måste dricka upp flaskan inom femton minuter för att bli berusad.
fredag 28 mars 2008
Dagens ord: Björk
Den i Sverige vanligaste björken heter vårtbjörk (Betula Clamydia), och kom invandrad söderifrån.
Den med den vitaste stammen heter glasbjörk (Betula Pubertalis), och kom invandrad norrifrån.
Dvärgbjörken (Betula Pagrotsky) är en av de minsta trädformerna på jorden.
Alla de tre svenska björkarterna (dvärgbjörk, glasbjörk, och vårtbjörk) kan para sig med varandra (de små slamporna).
Om du t. ex vill ge någon smal kompis beröm går det bra att säga:
Du ser ut som en riktig slyna i den där kjolen.
En del människor blir glada av sånt.
Hårvård vs. Hårvår
Det borde finnas utsläppsrätter för hår också.
Hittade ett läskigt hårstrå i min sallad igår.
Lyckligtvis inte krulligt, men ändå.
Förr i tiden hade kökspersonal såna där fula pappmössor som samlade in allt hår.
Nu springer de runt som värsta Jennifer Anistonar och barrar ner överallt.
Visste du förresten att hårstråna på huvudet är runda medan alla andra (du får själv räkna ut vilka) är trekantiga?
Vilket iofs makes sense.
En del saker man vet vill man inte veta.
torsdag 27 mars 2008
Detta har hänt
Jag har varit borta jättelänge från min kära blogg.
Det är verkligen min för ingen annan läser den.
Man kan säga att det är en dagbok fast på nätet.
Jag har en pappersdagbok också.
Eller rättare sagt, jag har tolv kartonger med dagböcker på vinden.
Ingen får läsa dem. Där finns alla mina hemligheter.
Exempelvis den traumatiska incidenten som ledde till att jag inte kan använda vanligt schampo.
Eller varför Tomas Brolin fick sova på min soffa. Bara.
Eller vad Suzanne Reuter sa till mig i telefon en gång.
Eller varför jag är besatt av flörtkulor och vita skosnören.
Konstigt, konstigt.
Ja, sedan skriver jag av mig i största allmänhet.
Är jag glad blir det mest ett pladdrigt joller.
Ni vet, solen skiner och snart ska jag ha semester och sånt.
Är jag arg eller låg blir det mer svärta.
Mörka moln vid horisonten.
En ensam svart häst med löddrig man springer genom natten.
En liten katt faller ner i en brunn och ingen hittar den.
Killar som luktar tobak i näsan.
En köksbänk som sakta fylls med disk.
Folk som inte kan skilja på han och honom.
Ögonskuggspuder som tappas golvet och sprids ut över halva Nordkalotten.
Röda strumpor som gömt sig i vittvätten.
Pretty nasty stuff, om jag får säga det själv.
Och sedan har det varit påsk.
En riktig skitpåsk.
Kallt som en isbjörnsröv*.
Ge mig lite palestinsk vårsol och ett stort jävla träkors och jag ska gladeligen släppa fanskapet längst med Golgata.
Bara jag slipper snö och is.
*Kan bytas ut mot pingvinrumpa, eskimåstjärt, valrossända, polarforskarhäck, gällivarehäng samt tomtens ryggslut.
onsdag 19 mars 2008
Se på dina skor – andra gör det
Jag kollade in Paul Smiths nya modevisning.
Eller rättare sagt – jag spanade efter snygga killar.
Och modellerna var iofs snygga, men kolla skorna?
Eller rättare sagt gången.
Den här foten visar tydliga tecken på suprinering (till skillnad från pronering) och leder till ökad belastning på skornas innersidor, vilket ger fula slitskador.
Om man bara går runt i Adidas Biafra så gör det ingenting.
Men om man gillar schyssta skor och vill ha dem top notch så får man faktiskt tänka på hur man går.
Själv liksom svävar jag fram som en liten söt fjäril, men det är ju inte alla förunnat.
tisdag 18 mars 2008
Nu är det krig
Det finns en galen tant i min trapp. Jag kan inte avslöja hennes namn, men vi kan kalla henne för ANJA JANSSON. Hursomhelst hittade jag den här lappen i tvättstugan häromdagen:
"Till dig som tvättar helt anonymt
Jag tycker det är dåligt att inte våga skriva upp sig på beställningstavlan. Jag tycker det är dåligt att låta tvätten hänga kvar och hindra andra i deras arbete i tvättstugan. Om alla gör
SÅ HÄR HUR TROR DU ATT DET BLIR DÅ?? Är det för att du ska skall slippa städa efter dig??
SKÄMS
Hälsn Anja Jansson 4 tr tel 6 42 34 64
Du törs väl inte höra av dig"
Vilken idiot. Sanningen är den att någon ärthjärna låste tvättstugan innan jag han hämta mina lakan som hängde på tork. Och sedan var den jävla nyckeln borta varje gång jag försökte hämta min tvätt.
Självklart konfronterade jag den gamla kajan.
Jag ringde på hennes dörr och avbröt mitt i sherryn. Här försökte hon lura in mej i sin sunkiga panschokvart så att hennes gubbe kunde vara moraliskt stöd, men jag gick inte på den finten.
Sedan hävdade den dementa haggan att ALLA i huset hade klagat på min tvätt.
Självklart ringde jag på ALLA dörrar för att kolla om det var sant.
Plus portvakten, som iofs är jättetrevlig.
Naturligtvis hade hon hittat på alltsammans. INGEN (i alla fall ingen som vågade öppna) sade sig ha problem med min tvätt.
Så nu är det krig.
Oj vad jag ska skriva arga lappar i fortsättningen.
I'm going medival on her ass.
Och alla andra ass också som bråkar med mej.
torsdag 13 mars 2008
Snyggt omslag på Mejlers nya
Precis innan Nårman Mejler kastade in handduken för gott skrev han "En större byggnad med tinnar och torn på en med träd kraftigt bevuxen plats" (eller något sånt).
En roman om Hitlers barndom. Och vi ger ut den på svenska.
Träffade förresten Mejlers tyska agent (det är han på bilden).
Snygg, konstnärlig och verkar gilla hundar lika mycket som jag.
Och ambitiös var han också.
Han bekymrade sig över att det fanns så många problem i världen och skissade på en slutgiltig lösning.
Den inbegrep flera länder (ungefär som FN tror jag) och skulle hålla i tusen år.
Hans farfar dog visst i en källarbrand, men annars var det prima liv.
onsdag 12 mars 2008
måndag 10 mars 2008
Carola vilar ut efter andra chansen
söndag 9 mars 2008
Var på bio
Filmen hette Juno och handlade om en sextonårig tjej som blev gravid.
Hon var tydligen enda tjejen i klassen som blev på smällen.
När jag gick i skolan.
I Trollhättan.
Var jag den enda sextonåringen som INTE blev gravid.
Men så följde jag heller inte med de andra tjejerna när Frank Andersson skulle leka helikopter eller Peter LeMarc visa att han kunde spänna på fler saker än gitarrsträngar.
fredag 7 mars 2008
Dagens boktips
En fundering
Lite långrandigt
onsdag 5 mars 2008
Preciousss
Exakt så här
Kändes det att gå över Skeppsbron i morse.
Det var visserligen vackert väder. Solen sken på sitt allra värmländska humör.
Men vinden.
Den bet och nafsade hela vägen från Slussen till Kalle dussins staty.
Det var som att hångla med en restjugoslav i Zagreb ungefär.
Full som ett ägg på päronbrännvin.
Nema problema, skulle han viska i mitt öra, samtidigt som händerna for som fladdermusvingar över kroppen och små bitar av dåliga tandlagningar fastnade på halsen.
Så kändes det.
En matdikt
lördag 1 mars 2008
Med röven och en krita. Mina dikter del 2
Maksim Gorkij skrev en roman om sin barndom. Om hur han reste med flodbåten på Volga för att bo med sin mormor och morfar. Men jag har faktiskt också varit liten. Och den här lilla dikten som lånat namn av Gorkij tillägnar jag alla utom vem det nu var som snodde min tid i tvättstugan häromdagen.
Min barndom.
Kommer inte våren snart?
Varför ska den tveka?
Det är trist att sitta still.
Jag vill ut och leka.
– Hej baberiba burken är lös,
ropar en liten trollhättetös.
Ungar gömmer sig åter i snår,
det bubblar i bröstet
– Nu är det vår!
Med röven och en krita. Mina dikter del 1
När man som jag arbetar i förlagsbranschen, stöter man på en hel del bra texter.
Sånt inspirerar.
Så pass – faktiskt – att jag börjat skriva på en alldeles egen diktsamling.
Spännande, eller hur?
Diktsamlingen ska heta "Med röven och en krita".
Mina främsta inspirationskällor har varit Werner Aspenström och Ingela Pling Forsman.
Den första dikten heter kakfatet och är en allegori över Paul Verlanines sökande efter eteriska stämningar där han satt fattig och nergången på Paris caféer vid 1800-talets slut.
Kakfatet.
Drömmarna drömmer
om mjukare fyllning.
Bullarna ringlar
som ormar i knyten.
Finska pinnar
pinnar längst kanten.
Har du fem gör du handske
av vanten.
Muffinsarna muffsar
som hundar kring faten.
Ingen får äta
så nära på maten.
– Där blev ett rim,
hoppsan sa Stina.
Rimma är svårt,
snart börjar jag grina.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)